Charmig anka ger spänning oktober 19, 2010
Posted by boktipsbloggen in Barnböcker, Bokrecensioner.Tags: B Wahlströms, barnböcker, barnbok, Detektiven Axel Anka, Herbie Brennan
add a comment
Nu har vi varit i farten och läst igen jag och äldsta killen. Den här gången gav vi oss på Detektiven Axel Anka som skrivits av Herbie Brennan, och det var det ingen av oss som ångrade. Jag tyckte boken var lättläst och 7-åringen gillade den skarpt eftersom den var riktigt spännande.
Axel Anka råkar möta några riktiga skurkar som ”anknappar” honom och tar med honom upp på en bro för att kasta ut honom därifrån. Som tur är så kan han simma eftersom han är en anka och lyckas därför rymma från skurkarna.
Naturligtvis är inte den tuffa ankan beredd att ge upp här, istället bestämmer han sig för att ta fast bovarna och en spännande jakt börjar.
7-åringen tycker att boken är spännande från början till slut och själv tycker jag att ankan är en riktigt häftig huvudperson som jag gärna stiftar närmare bekantskap med i uppföljarna. Tror att den här boken går hem hos de flesta som är mellan 6-8 år. Har man dessutom nyligen lärt sig läsa så är den toppen eftersom den är tillräckligt lättläst för att barnen ska kunna läsa den själv utan att för den sakens skull vara kort eller tråkig.
Barnbok som berör oktober 7, 2010
Posted by boktipsbloggen in Barnböcker, Bokrecensioner.Tags: barnböcker, barnbok, Dav Pilkey, Drakens vän, vänner
1 comment so far
Förutom de böcker som jag själv läser så blir det ju även att det slukas många barnböcker här hemma eftersom båda barnen vill att vi ska läsa tillsammans på kvällarna. Den här gången har vi stiftat bekantskap med draken och det var en rörande karaktär.
Drakens vän är skriven av Dav Pilkey och den berättar alltså om draken, en snäll liten drake som mest av allt önskar sig en riktig vän. Han ger sig ut på jakt efter någon som vill vara hans kompis men det visar sig vara lättare sagt än gjort. När han till slut hittar någon som verkar vilja vara hans vän blir han överlycklig, men lyckan övergår snart i oro och funderingar när nya vännen inte längre pratar med honom.
Jag läste den här boken tillsammans med min 5-åring och vi fastnade båda för boken men av olika anledningar. Jag är ganska sentimental och blödig och jag blev nästan tårögd efter att ha läst några sidor i den här boken eftersom jag tyckte så synd om draken som så gärna vill ha en vän. Jag vet inte riktigt om det är meningen att vuxna ska bli gråtfärdiga av att läsa om en liten drakes jakt på vänner men jag tycker ändå att det borde vara ett bra betyg till boken eftersom det betyder att den engagerar även vuxna läsare.
Som tur är blev inte sonen lika djupt berörd som jag av boken. Han tyckte mycket om den eftersom bilderna var färgglada och fina och han tyckte att det var spännande att se om draken skulle få någon vän till slut. Han tyckte även att det var taskigt att så många inte ville vara kompis till draken trots att draken verkade så snäll, något som ju tyder på att det finns ett budskap som faktiskt når fram.
När sonen fick veta att det finns fler böcker om draken ville han genast ha dem så med andra ord blev det bra betyg även från den yngre läsaren. Tummen upp för första boken om draken alltså!
Popcornpiraterna september 21, 2010
Posted by boktipsbloggen in Barnböcker, Bokrecensioner.Tags: Alexander McCall Smith, barnböcker, barnbok, lättläst, Popcornpiraterna
add a comment
Att jag är boktokig är väl inte direkt någon nyhet för någon där ute, men att mina barn är lika boktokiga är kanske mer av en nyhet för de flesta. Jag och äldsta sonen har läst Popcornpiraterna av Alexander McCall Smith tillsammans och det var en bok som vi båda gillade.
I Popcornpiraterna träffar vi de tre barnen Lisa, Hanna och Stefan som bor på de idylliska Popcornöarna. När sjörövare plötsligt dyker upp och hotar att störa exporten av popcorn från öarna bestämmer sig barnen för att följa med kaptenen ut på sjön för att hålla utkik efter sjörövare. Naturligtvis dyker sjöbusarna upp och barnen måste komma på ett sätt att överlista busarna för att rädda Popcornöarna och sig själva.
Sonen tyckte om boken för att den var lättläst men spännande och för att det hela tiden händer något nytt. Det är ingen bok som har några onödiga transportsträckor eller svårlästa stycken utan här är det fullt ös hela tiden.
Själv gillar jag boken för att den är händelserik och spännande för barn utan att på något sätt innefatta något våld, vilket jag annars är ganska trött på i vissa barnböcker som kommer ut nu för tiden.
Om ni har barn som går på lågstadiet tycker jag absolut att ni ska läsa den här boken med dem. De kan läsa den själva så fort de har lärt sig att läsa någorlunda men ni kan även läsa den tillsammans. Jag är säker på att både ni själva och barnen kan få en del goda skratt.
